Grödinge Kyrka

Grödinge kyrka tillhör Strängnäs stift. Den är till största delen en medeltida skapelse och uppfördes till större delen under början av 1300-talet. Sakristian och vapenhuset uppfördes något senare. Tornet och en del av murarna intill är däremot typiska för 1100-talet. På 1700-talet höjdes tornet närmare 2 meter och försågs med en huv. Då upptogs även den västra ingången.
Kyrkan restaurerades senast 1982. Under korgolvet upptäcktes då två stora gravvalv för släkterna Cruus af Verchou/Sneckenfeldt och Adlerhjelm vars vapen finns på kyrkans väggar.
Bland inventarierna märks en tidig medeltida bild av ärkeängeln Mikael i strid med draken och ett triumfkrucifix från början av 1200-talet.
Predikstolen från ca 1600 är en av de äldsta bevarade i landskapet.
Kyrkans märkligaste inventarium är den sk Grödingebonaden från 1400-talet, som nu förvaras på Historiska Museet. En kopia finns dock på orgelläktaren.
På kyrkogården finns ett bårhus som troligen är från 1600-talet.

Kyrkklockorna
Storklockan
Klockan är ursprungligen gjuten på 1400-talet, men har gjutits om två gånger, dels 1663 av Putens Enka i Stockholm , dels 1919 hos K.G. Bergholtz i Stockholm.

Mellanklockan
Klockan nytillverkades 1919 hos K.G. Bergholtz i Stockholm

Lilla klockan
Klockan göts hos Putens Enka 1663 i Stockholm. Den donerades av Lars Sneckenfelt och hans hustru Margareta på Snäkstavik

Grödingebonaden

Detalj av bonaden. Motivet finns på den tändsticksask som säljs av föreningen.

Grödingebonaden i Grödinge kyrka kallas en märklig väv av ylle, vars original nu förvaras på Statens historiska museum i Stockholm.
En välgjord kopia hänger i Grödinge kyrka. Väven är en dubbelväv så kallad finnväv, av sakkunskapen daterad till tidigt 1400-tal.
"Den är en bearbetning av persisk-bysantinska djurmönster som veterligen som nått våra breddgrader under tidig medeltid", enligt Agnes Geijer. Det är lejon, örnar och gripar (korsning mellen ett lejon och en örn) samt de mycket nordiska drakarna, påminnande om de otroligt skickliga sniderierna på norska stavkyrkor. Observeras bör att alla går åt ett och samma håll. Det säger sig självt att det var förnuftigt att antingen upprepa figurerna eller spegelvända dem när man handplockade mönstren. Man behövde då bara "tänka" vid första djuret av varje sort, de andra skulle plockas likadant. Resultatet vittnar om en utomordentlig noggrannhet.
Vävnaden kommer kanske från en välutrustad verkstad, måhända Vadstena kloster? De tre huvuddjuren, ja till och med de onda drakarna, är ju kristna symboler. Örnen och lejonet brukar tillskrivas Johannes och Markus, men eftersom bara djuren och inte evangelisterna är framställda på väven, så är det mer troligt att alla tre djuren är Kristussymboler.
Lejonet, det kungliga djuret, står för Kristi makt. Han kallas ju också själv lejonet av Juda. Örnen, fågeln som flyger högre än alla andra fåglar, symboliserar Kristi himmelsfärd, och sagodjuret gripen, det bevingade som lejonet kan leva såväl i luften som på marken skulle då vara symbolen för Kristus tillhörande himmelen och jorden.